Skötseltips

Identifiera de vanligaste ogräsen i din gräsmatta

Det finns ogräs som är ettåriga (annueller) eller tvååriga (bienner) som sprids via sina frön som kallas för fröogräs. De ettåriga gror, växer upp, blommar, producerar frön och dör under samma säsong. Dessa frön kan ligga vilande i jorden i åratal i väntan på rätta förhållanden för att gro.

Det viktiga när man har ogräs är att man rensar bort det så tidigt på våren som möjligt innan de blommar och sätter frö. Handrensa eller använd ett passande redskap så att alla ogräsplantor förstörs. Rensa vid behov under hela säsongen.
Det finns så kallade Vinterannueller, det är ogräs som även gror på hösten, övervintrar, blommar, sätter frö och vissnar nästa sommar.

Tips!
Ofta men färre, istället för sällan och mycket!

Det mest effektiva är att rensa i god tid på våren, det är då växten använder mycket av sin näring för att skjuta upp de första bladen. Genom att hela tiden ta bort de gröna bladen och det mesta av rötterna kan du så småningom svälta ihjäl ogräset. Om man nu vill slippa rensa ofta, kan du plantera höga, breda buskar som skuggar marken och som då gör det otrivsamt för ogräset att växa. Har du inte så mycket växter kan en enklare metod vara att täcka med markduk eller en presenning under minst två säsonger.

Många använder sig utav metoden att koka upp hett vatten i vattenkokaren och häll sedan försiktigt direkt på ogräsets blad. Denna metod kan behövas upprepas många gånger under en växtsäsong, men är det mest ekologiska sättet att ta bort ogräs som växer i sten och på plattläggningar.

Korsört

(Senecio vulgaris)

Korsörten producerar en stor mängd med frön och de frön som hinner gro på hösten övervintrar, en så kallad vinterannuell. Korsört är ett ganska harmlöst ogräs då den är liten och har en svag ettårig rot och kan bli upp till fyra decimeter hög. Det kan bli ganska mycket utav den då den producerar stora mängder utav frön.

Den har lång blomningstid och är ovanligt härdig mot kyla. Det är vanligt att den blommar så långt fram som i november och vid varmt väder blommar den hela vintern.

Våtarv
(Stellaria media)

Våtarven kan blomma och gro när som helst under året, vanligast april-oktober. Plantan kan ge 10 000 frön som kan överleva upp till 5 år i marken. Nedliggande stjälkar rotar sig, därför bör man kratta bort de gröna bladen vid rensning.
Även denna är en vinterannuell som klarar låga temperaturer och kan växa året om. Man kan känna igen våtarven då den har en tunnhårig rand ner längs med stjälken.

Rödplister
(Lamium)

Rödplister kan likna brännässla men bränns inte, förr i tiden kallades den för blindnässla. Den kan bli 10-30 cm hög och frönas livslängd i marken är minst 5 år. Stjälkarna har motsatta blad och är vanligen gryning från basen. Bladen är skaftade och har äggrund bladskiva med trubbig spets, kanten är fint tandad eller naggad. Den blommar från april-oktober med purpurröda tvåläppiga blommor som sitter i kransar.

Mållor
(Chenopodium L.)

Ett av Sveriges vanligaste örtogräs som kan bli en meter hög. Hela plantan är ätlig och lika nyttig som spenat men innehåller dubbelt så mycket C-vitamin!
Mållorna är släkt med t.ex. quinoa. Mållor liknar strandmållor (Atriplex), men de senare har motsatta blad och frukter omgivna av två mer eller mindre trekantiga så kallade fruktskärmar.

Vitgröe
(Poa Annua)

Vitgrön har mjuka ljusgröna strån och mycket grunt rotsystem. Frönas livslängd är 5 år och gror under hela vegetationsperioden.
Vitgröe är ett lågväxt, ettårigt gräs och som har ett ytligt rotsystem med späda rötter. Stråna är upprätta och kan bli drygt två decimeter höga. Arten blommar under hela växtsäsongen, från tidig vår till sen höst.

Snärjmåra
(Galium aparine)

Snärjmåran har mycket sträva, fyrkantiga stjälkar som är liggande eller klängande på andra växter. Både stjälken och bladen är försedda med små krokborst vilket gör att det lätt fastnar på djurens päls eller på våra kläder. På detta sätt sprider sig växten snabbt. Växten kan bli mellan 30 och 130 cm långa. Du rycker enkelt upp dom med handen.

Nattskatta
(Solanum nigrum)

Nattskatta är en ettårig ört och den finns runt om i hela världen, men i de skandinaviska länderna förekommer den bara på odlade ställen, kring gårdar, i trädgårdar osv. Nattskatta är en lågväxt som har grönviolett, något kantig stjälk och mogna bär blir blåsvarta. Har långlivade frö, upp till 20 år i marken. Förgiftningar är ovanliga men bären skall helst inte ätas.

Kålmolke/Mjölktistel
(Sonchus oleraceus)

Kålmolke är ett ettårigt ogräs som oftast växer som ogräs på odlad mark. Kålmolke är ganska stor och har ljusgula blommor och vit mjölksaft i bladen och stjälken. Fröernas livslängd är mer än 8 år i marken och en planta ger ca 4500 frön.

Harkål
(Lapsana communis)

Harkål är en ganska högväxt, ettårig ört som kan bli upp till 150 cm hög och får klargula blommor i juli-september. Bladen på blomman är parbladiga med en rundad ändflik som är mycket större än de övriga.

Baldersbrå
(Tripleurospermum perforateur)

Baldersbrån förväxlas oftast med prästkrage, men denna har småflikiga blad som ser ut som dillblad.

Åkerförgätmigej
(Myosotis avrensas)

En vanlig tvåårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Blommar under hela sommaren från maj till september. Denna är en vinterannuell som gror även på hösten och övervintrar till nästa år.

Åkerbinda
(Fallopia convolvulus)

Åkerbinda har en vek, något kantig stjälk som kan bli 1 meter eller högre. Håller sig upprätt genom att slingra sig kring andra växter. Den påminner om snårvinda men förökas endast med frön som ger upphov till nya plantor från 6-8 cm djup. Frönas livslängd i marken är minst 5 år. Den blommar med små grön rosa blommor i juli-september.

Kirskål

Kirskål eller kärs som den också kallas är en livskraftig krabat som kan täcka stora markytor. Men den gillar inte att klippas. Klipper man ner den regelbundet tröttnar den till slut. I rabatter kan man dra upp de långa rötterna för hand och helt enkelt plocka bort dom.